Case/Lang/Veirs - Case/Lang/Veirs

Anti-/Playground

BETYG 5/6

(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden juni 2016)

"Supergrupp" och "subtilitet" är två begrepp som sällan är kompatibla. Åtminstone tills Neko Case, k.d. lang och Laura Veirs slog sig ihop. Helt utan prestige eller ambitioner att överglänsa varandra består deras samarbete istället i att stötta, förstärka och lyfta varandra. Redan i inledande Atomic Number sjunger alla tre leadrader, och genom hela skivan är de sedan noga med att låta allas röster höras tillsammans snarare än att dela upp skivan mellan sig.

Initiativet var k.d. langs, efter att hon identifierat Neko Case och Laura Veirs som trillingsjälar och systerröster. Ingen av de tillfrågade tvekade, och när man hör det lätta anslaget i musiken och hur deras röster gifter sig med varandra är det lätt att förstå varför. I Greens In June spelar rösterna mot varandra och mot ett lika vackert stråkarrangemang, men även om allt material är skrivet av hela konstellationen tillsammans är det likväl tveklöst Neko Case som tar huvudrollen. Den popiga Dilirium med henne i huvudrollen är en höjdpunkt, och bland de mjuka gitarrballaderna är hennes insatser i Behind the Armory inget mindre än briljanta.

k.d. lang själv har oförtjänt hamnat i skuggan under de senaste åren, men här påminner hon om sin självklara auktoritet, och den antydan till gitarrtwang som finns i den drömska balladen Super Moonkommer att appellera till hennes fans. Laura Veirs är kanske den minst profilerade i trion, och till Neko Cases nivåer når hon förstås inte. Men det här är en trio som lyfter varandra till oanade höjder, och det sammanlagda resultatet av ett plus ett plus ett är väsentligt större än tre.