Trogna läsare vet att jag tjatar om Jackie Leven, den skotske barden, överlevaren och historieberättaren, och att det tenderar att bli rätt ofta eftersom han envisas med att ge ut flera skivor om året.
Den här gången är historiernas utgångspunkt de enkla hotell han bor på medan han turnerar Tyskland och Österrike, eller närmare bestämt de konst- och blomsterarrangemang som alltid finns där utan att någon i personalen riktigt kan förklara varför. Det har inspirerat till sedvanligt hjärteknipande, medryckande och stundtals halsbrytande sånger om svininfluensa-yrsel (där givetvis Captain Beefheart dyker upp), om hans döda bror och om Townes.
Med enbart multiinstrumentalisten Michael Cosgrave som stöd blir arrangemangen en aning skissartade, men sångskrivarhantverket är gediget och Jackie Levens röst är en av de där storartat känsliga intill John Martyns, Nick Lowes och Paddy McAloons.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
