Nästa installation i den forne Auteurs-/Black Box Recorders-hjältens serie av allt mer vrickade temaalbum är en kombinerad domedagsfantasi och utopi om hur Englands befolkning av okänd anledning flyttat under jorden till det nätverk av gamla kärnvapenbunkrar som ska finnas där. Där lever de gott, ordlöst kommunicerande och dyrkande en upphittad silverbuckla från en gammal dart-turnering i Stoke On Trent.
Den historien bygger Luke Haines med vederbörligen ödesmättad rudimentär synthpop med låttitlar som Bunker Funker och Mama Check the Radar at the Dada Station, såklart. Han lutar sig ända tillbaka till de mer experimentella delarna av den ursprungliga Sheffield-scenen – tidiga Cabaret Voltaire och B.E.F. – och till melodibanaliteter som The Residents Commercial Album för inspiration. Och vare sig den långsökta historien faktiskt är utgångspunkten för Luke Haines truddelutter på uråldriga analoga synthar eller en efterhandskonstruerad kontext för att se hur långt han kan lura oss är det hursomhelst en charmerande liten skiva.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
