I häradet runt The Velvet Undergrounds tre första album har Dean Wareham hittat sin plats, och den har han noggrant utforskat och förädlat under 30 år med Galaxie 500, Luna, Dean & Brita och ibland på egen hand.
Också när han tillsammans med Cheval Sombre tar sig an temat ”western dreampop” med ett knippe covers i utstuderad spaghettiwesternstil gör sig Sterling Morrison ständigt påmind, här mest påfallande i den utsökta tolkningen av Dylans Tomorrow Is a Long Time eller i Blaze Foleys If I Could Only Fly som hämtat sitt dova anslag direkt från All Tomorrow’s Parties.
Att My Rifle, My Pony and Me kanske inte betraktas som särskilt genuin i countrykretsar, efter Dean Martin och Ricky Nelsons original i soundtracket till Rio Bravo 1959, bekymrar föga – traditionell autencitet är knappast vad Dean Wareham och Cheval Sombre eftersträvar. Deras vägran att anpassa sig till countrykonventionen firar triumfer när Magnetic Fields Grand Canyon placeras fint intill Townes Van Zandts Greensboro Woman, och i ödsligt ekande Mountains of the Moon påminner det om Mercury Rev cirka Deserter’s Songs.
Skivan må vara en bagatell och ett opretentiöst sidoprojekt i upphovsmännens ögon, men det tar inte bort något av albumets sympatiska underhållningsvärde.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
