Det är inga stora evolutionära språng Spoon tar så här drygt tio år in i sin karriär. Och varför skulle de, från sin bekväma och hyfsat lukrativa position i kanten av den amerikanska indievärlden, där man får med låtar både i tonårsserier, på filmsoundtracks och hos Letterman. Deras skramliga standardpop är inte mer alternativ än att de i The Mystery Zone kan smyga in flera Beatlesblinkningar utan att någon höjer på ögonbrynen, och även när gitarrerna tar med Spoon ut i garaget är Transference en ganska harmlös skiva.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
