Gorillaz – Gorillaz

Gorillaz – Gorillaz

17 mars 2001
5 av 6 i betyg
Parlophone/EMI

Gorillaz är en pojkbandsskapares våta dröm. Death metal-Murdoc körde en stulen bil rakt in i skyltfönstet på Organ Emporium, där den storögde flickidolen 2-D arbetade som orgeldemonstratör. Russell är en Hulkliknande amerikan som efter att ha överlevt en drive-by shooting flydde New York, och upptäcktes på hiphopaffären Mr Bongo’s i Londons Soho. Gitarristen och kampsportsmästaren Noodles är en tioårig japansk Mangaflicka som anlände till England inlindad i skyddande luftbubbleplast.

En vältecknad historia för att matcha fyra vältecknade bandmedlemmar. Gorillaz är nämligen det ultimata prefabricerade bandet eftersom de är seriefigurer, tecknade av Tank Girls skapare Jamie Hewlett. Ingen vill bli pålurad en reklambyråprodukt, men själv gör jag undantag för Gorillaz. Konstruktörerna är nämligen synnerligen talangfulla inte bara när det gäller att snickra ihop fantastiska biografier. Dan the Automator, Del tha Funkee Homosapien och Damon Albarn har fortsatt sitt samarbete från Deltron 3030.

Som Gorillaz har de satt ihop en extremt underhållande hypermodern konceptskiva. Musiken spretar vilt med easy-listeningorglar och samplade Morriconemunspel, men hålls ihop av Dans tunga beats mittemellan dub och hiphop och Damons röst, mer entusiastisk än på länge.

Clint Eastwood är mästerverket. Över genialt dubbeat och Del tha Funkee Homosapiens en aning övertydliga rap jublar Damon Albarn. ”I’m happy, I’m feeling glad, I’ve got sunshine in a bag.” Damons melodica här och på Tomorrow Comes Today, en lightversion av Primal Screams Star, gör saknaden efter Augusto Pablo lättare att bära. Sound Check (Gravity) är lika tuff som Outkast, och på Rock the House återvänder Gorillaz till hård old school á la Stetsasonic. En säker framtida hit tillsammans med det nationella Ghost Town med vindpinad ödslig dub över sorgsen indiepop som målas upp i Slow Country. De namnkunniga gästerna trängs på Gorillaz platta, trots att de bara undantagsvis får credit. Ibrahim Ferrer från Buena Vista Social Club gör dubbossa på Latin Simone. Kid Koala dyker förstås upp, och Tom Tom Club är lätta att identifiera.

Handsome Boy Modeling School följdes av Deltron 3030, och fullbordandet av trilogin är Gorillaz. Själv kommer jag att tapetsera väggar och tak med affischer av 2-D och de andra i 2000-talets Archies.

Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden

Patrik Forshage

Skribent

Högst betyg i recensioner

  1. 1.

    17 augusti 2016

    6 av 6 i betyg
    Toni Holgersson – Nordic Noir
  2. 2.

    17 september 2003

    6 av 6 i betyg
    Vue – Down for Whatever
  3. 3.

    17 januari 2009

    6 av 6 i betyg
    Tony Christie – Made in Sheffield
  4. 4.
  5. 5.

    17 maj 2017

    6 av 6 i betyg
    Henrik Berggren – Wolf’s Heart

Senaste från recensioner

  1. 1.

    5 mars 2026

    5 av 6 i betyg
    Bill Callahan – My Days of 58
  2. 2.
  3. 3.

    3 mars 2026

    5 av 6 i betyg
    Ebba Forsberg – Amen, amen
  4. 4.

    2 mars 2026

    5 av 6 i betyg
    Local Terrain – Local Terrain
  5. 5.

    1 mars 2026

    4 av 6 i betyg
    Iron & Wine – Hen’s Teeth