Egentligen finns det ingen anledning att häpna. Jag menar, att M Ward är ett geni är oomtvistat, och att Zooey Deschanel inte är fy skam vare sig som sångerska eller som låtskrivare visade hon tydligt på parets volym ett. Men den här gången har de slipat och förädlat sitt softpoputtryck intill fulländning, och ”tidlöst” är numera ett mer träffande ord än ”retro” och ”pastisch”. Covers av NRBQ och Skeeter Davis är i sig ett genidrag, men de överträffas av den snälla egna popen i Lingerin’ Still, och solskenspopsingeln In the Sun är förmodligen den enskilt viktigaste faktorn för betvingandet av årets vinter.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
