På lediga stunder fortsätter det fjärde bästa bandet från Klippan spela samma sorts provinsiella gör-det-självrock som de nu gjort till och från i 36 år nu. Men även om det som alltid är lika mycket Sven-Ingvars som Wilmer X har det ändå hänt en hel del genom åren.
Numera finns här fina och rätt komplexa låtkonstruktioner (ett par av dem runt åtta minuter långa), här finns hawaiiinfluenser och här finns vokalarrangemang som bandet hade velat men inte kunnat ro i land under sina tidiga år. Till och med en barnkör hinner de med innan deras knappa timme är över.
Givetvis finns här också ordentligt med vardagsnära betraktelser och berättelser med avsevärt fler ord än sensationer, som vi lärt oss uppskatta från professor Åkerström, och även om Torssons gubbpop blivit förutsägbar är den inte desto mindre fin.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
