Ok, vi vet, vi hade svurit på att aldrig någonsin mer gå i närheten av retrosoul. Men det var innan vi kände till The Bo-Keys. För vem är mer berättigad att ta sig an den musiken än ett Memphis-gäng bestående av åldrade studiorävar från Stax och Hi? Shit, de har inte bara originalgitarristen från Shaft i bandet utan till och med Ben Cauley, den enda som tog sig levande ur Otis Reddings flygkrash. Där deras yngre konkurrenter har skaffat sig akademiska meriter i soul har The Bo-Keys levt, ätit, druckit och med stor sannolikhet knarkat den i decennier.
På Got to Get Back är de angelägna om att visa upp sin bredd, om än konsekvent Memphis-baserad. Lika smidigt är de en suggestiv rytmmaskin helt baserad på Booker T & The MG’s 60-tal (Jack & Ginger är egentligen lite för nära Green Onions) till att spela stenhård soulbluesgitarr i Albert Kings tradition och närmar sig till och med försiktigt disco à la Isaac Hayes med det mäktigaste blås vi hört sedan Memphis Horns dagar. Det blir lite spretigt, förstås, och även om gästande Otis Clay har glöden kvar gäller det inte för alla av de namnkunniga vokalisterna. Men det förlåter vi, och det där med retrosoulbojkotten slår vi utan ytterligare funderingar ur hågen. För The Bo-Keys glöder.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
