För fem år sedan meddelade Jason Pierce att han nått tyngdlöshet. Sedan visade han upp de fritt flygande tankarna genom svulstiga och flummiga symfonier innan han flöt iväg bortom stjärnor och planeter. Likt Major Tom tar han nu kontakt med Houston, och hans kaptenslogg vittnar om att han tillsammans med sitt band, sin gospelkör och sin stråkorkester mött många spännande livsformer under sina irrfärder i universum.
I någon okänd dimension har han förstås stött på Sun Ra och Syd Barrett, och tagit med sig souvenirer för att kunna bevisa mötet. Polaroider från festerna med Steve Marriott och Bobby Gillespie på Milliways vid galaxens ände och affischer av Andy Scott och Macbeth i bara mässingen visar att det inte har varit en lugn resa. Någonstans bortom tid och rymd verkar han ovanpå allt annat ha funnit en värld där Phil Spector är Guden och alltings Skapare. Svårkontrollerad självbehärskning håller tillbaka de starka känslorna i Do It All Over Again, som med mullrande pukor blir ett fylligt och fleromättat mästerverk i rakt nedstigande led från You’ve Lost That Loving Feeling.
Visserligen flyger Spiritualized fortfarande mycket planlöst hit och dit i några storslagna orkesterverk. Men de goda nyheterna är att Jason Pierce inte är så medtagen som man hade kunnat befara efter sina äventyr. Tvärtom låter han mer koncentrerad än på länge, ibland rent av jordnära. De fysikaliska lagarna för musik kanske inte är så annorlunda i yttre rymden?
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
