Ung talangfull dotter till känd artist tas under etablerad demonproducents beskydd, och landar i musik inte helt väsenskild från gamla pappsens. Oh nej, jag pratar inte om I Love Coco Sumner och hennes Åhlundska upptåg. Här är det Trixie Whitley, knappt myndig dotter till den alltför tidigt avlidne kanadensiske bluesmannen Chris Whitley, som sitter i knät på pappas mentor Daniel Lanois och hans två gamla kompanjoner Brian Blade och Daryl Johnson.
Utöver Lanois ständiga variationer på varm luftig blues så tar sig sällskapet som deras namn antyder an flera reggaeförsök. Det borde de låtit bli, eftersom det är som själfull bluessångerska med oväntade Annie Lennox-glidningar Trixie Whitleys styrka ligger. När hon mognar och kan slappna av från det ibland lite ansträngda anslaget kommer hon att vara en fantastisk sångerska inom den genren, och i dessa grånade groovegentlemäns vård lär det inte dröja särskilt länge.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
