Hur kunde det gå så snett? Genom en virvelvind av sönderfall på grund av särintressen och sjukhusvistelser behöll Jayhawks sin vidunderliga förmåga att skapa klassiska sånger med perfekta arrangemang – spöa de vokalharmonierna, den som kan – ända till slutet.
På egen hand drar Gary Louris arrangemangen längst ut på västkusten för ytterligare finputsande, men i det starka solskenet lyser de minnesvärda sångerna bara med sin frånvaro. Bara titelspåret når formen från fornstora dar, och när det väl uppenbarar sig har vi tröttnat för länge sedan.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
