Det där med enkla akustiska versioner av favoriter ur den egna katalogen är ett grepp som är både billigt och effektivt. Inga musiker att avlöna, inga långa cashflowhämmade perioder av låtskrivande, inga sega konsertpassager där publiken inte känner till de nya låtarna. När Jeff Tweedy insåg rationaliseringseffekterna nöjde han sig inte med att bara slänga ihop ett album hemma i sin studio The Loft, han lanserar det som det första i en lång serie Loft Acoustic Sessions-utgåvor.
Låtarna hämtar han framför allt från Wilcos katalog, med enstaka inpass från sidoprojekten Loose Fur (Laminated Cat) och Golden Smog (Lost Love), och han gör dem med stort allvar och passionerat engagemang. Han sjunger milt och lågmält som om hans enda publik är han själv, och det akustiska gitarrplockandet i Muzzle of Bees är lika mjukt som bländade tekniskt. I Dawned on Me och i Hummingbird rycks han med så mycket att han brister ut i visslande, och i I’m Trying to Break Your Heart hörs helt hastigt en överdubbad elektrisk gitarr intill den akustiska, eftersom Jeff Tweedy är mer engagerad i känslan än att renodla ett dogma.
Med knappa 40 minuters speltid ger Together At Last mersmak, och med tio Wilco-album, något soloalbum och många fler sidosteg att välja ytterligare favoriter från finns förutsättningar för albumserien bli en bagatellartad men mycket fin karriärsammanfattning när den får ytterligare några volymer på nacken. Men för att den här recensenten ska känna sig riktigt nöjd behöver Jeff Tweedy sträcka sig ännu längre tillbaka, ända till sitt revolutionerande ursprungliga countrypunkband Uncle Tupelo. Då blir det här riktigt roligt.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
