De resurser Natalie Prass har att tillgå är otroliga. Inte bara har hon Matthew E Whites Spacebomb-studio, hans återhållsamt svängande husband och subtila stråksektion, hans varma blåsarr och delikata flöjtdetaljer – på sitt debutalbum visar hon sig dessutom skriva minst lika utsökt intima soullåtar som han gör, dessutom.
Och inte nog med det. Ovanpå allt annat har hon en röst som är både varm och personlig, och när hon gör avvikelser från huvudspåret som i hackigt smarta Reprise höjer det stämningen ytterligare. Avslutade It Is You med en melodi som självaste Harold Arlen hade varit stolt över och med en svepande orkestrering som hämtad ur en amerikansk 40-talsmusikal är pricken över i.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
