Att opålitliga rådgivare lurat på den gamla soulveteranen en drös sönderspelade standards med gemensamt ursprungsland som tema är inte det värsta. Det värsta är att hon helt okänsligt sjunger skiten ur låtar som hon med stolthet berättar att hon helt saknar relation till, utan vare sig dynamik, eftertanke eller ens en andningspaus. Till och med Johannes Brost rodnar inför den här nivån av överspelande.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
