Liksom debuten härom året är Dylan LeBlancs andra album inspelat i legendariska Fame Studios i Muscle Shoals, Alabama. Att hans musik är fyllig och varm överraskar alltså inte, men det gör en mognad som är anmärkningsvärd för 23-åringar. Han pekar ut George Harrison och Gene Clark som förebilder, och de välsnickrade melodierna går att relatera till båda. Den sistnämnda är särskilt påtaglig i pedal steel-klingande Brother.
Samtidigt har han ett dramatiskt utspel som kanske inte faller alla i smaken men som utan tvekan hör den juvenila ungdomen till. Det är sådant som gör att man börjar viska om en efterföljare till Jeff Buckley, ett påstående som faktiskt inte är helt taget ur luften.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
