Sedan J Mascis hittade tillbaka till sina ursprungliga kompanjoner Lou Barlow och Murph har de både hunnit gräva ner sig i nostalgiturnéer och spela in tre nya album. Skillnaden är ärligt talat inte så stor, eftersom Dinosaur Jr inte lagar det som inte är trasigt. Det väsnas med andra ord som det alltid gjort i deras läger, med vad som egentligen är snälla små popmelodier framförda med självömkande sävlig gnällighet och massakrerade av långa och fräsande gitarrsolon. Att det går att urskilja keyboards på något spår förändrar inget – Dinosaur Jr är och förblir pre-grungens kungar.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
