Buddha, Dickinson, Mandela och Plura – tänk vad lite isolering kan göra för en människas skaparkraft. Justin Vernons skäl att dra sig undan världen i en liten stuga i norra Wisconsin med sin bysse och sin gitarr handlade om flykt och överlevnad. Där levde han jägar- och samlarliv, och i förbifarten spelade han in några sånger som var dömda att nå en större publik än de 500 som fick tag på de ex han gav ut när han vågade sig tillbaka till civilisationen.
Den som är nyfiken på hur Iron & Wine skulle låta om han levde sina sånger får svaret här, och även om det långtifrån är en bekväm skiva är det en makalös upplevelse att sitta som en fluga på väggen och bevittna den ljuva kampen mellan eremittillvarons vansinne och terapi. Intimare och starkare än så här blir det aldrig.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
