The Noisy Days Are Over, konstaterar Field Music redan med inledningsspåret, som om brödraparet någonsin ägnat sig åt oväsen. Ända sedan starten för drygt tio år sedan har Sunderland-bröderna snarare aspirerat på hyperintellektuell pop i den skola som 10CC och XTC konstruerat, och med Commontime lägger de fram sin mest genomarbetade avhandling hittills. Trots att komplexiteten är hög (taktbytena! vokalarrangemangen!) och detaljuppmärksamheten än mer så (de subtila ljudeffekterna! de intrikata blåsinpassen!) lyckas de få sina sånger att verka enkla och lättfattliga. När de på några ställen krånglar till det i rytmer, som i stelfunkiga I’m Glad, innebär deras goda humör att de placerar sig nära tidiga Talking Heads. Då spelar det ingen roll hur kluriga deras pålästa opponenter är, Field Music behärskar sitt ämne som få andra.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
