Den som söker The Band-skivor på skivaffären Record Hunter lär komma ut tomhänt. De verkar ha becknat hela lagret till Tobias Fröberg, som tackar butiken i omslagshäftet och tar med dem till sitt eget lilla rosa hus hemma på Fårö.
Där kliar han sig bekymrat i den begynnande skäggstubben. Han har inga problem att imitera vare sig Levon Helms trummor eller Richard Manuels piano, och därmed få till ett lojt The Band-groove i låtar som The Time. Men inte ens väldiga körer och brungula höstlövscamouflage lyckas dölja det faktum att Tobias Fröbergs röst ligger närmare Ron Sexsmiths än Robbie Robertsons.
Tobias Fröberg väcker sympati i rollen som den veke poeten, obändigt trogen skivtitelns och texternas Elisabeth. Hon smickras säkert, men för oss utanför Tobias närmaste krets är lyriken inte lika intressant. ”I have a friend, he’s a poet/ I was there when he wrote it/ Another friend is a drummer/ We had a great time last summer/ Another friend.” och så vidare. Och?
Men även om han inte har så mycket klokt att säga, och trots att några av de försiktigaste stunderna vacklar betänkligt, är Tobias Fröbergs sällskap framför brasan både lugnt och trivsamt.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
