Sitt namn till trots är Emiliana Torrini nästa stora sångerska från Island, och är redan ordentligt etablerad bland hobbits och rättvisemärkta stadiumartister. Det enda hon delar med Björk är den där charmerande brytningen, och istället för flippade excesser sjunger hon snygga sparsmakade sånger med subtil groove och gott humör, trots allvarstyngda texter om kraschade relationer.
Något segt reggaeparti vägs med lätthet upp av den pigga Bow Wow Wow-moderniseringen i Jungle Drum, och Emiliana Torrini besitter både röst och låtkänsla som merparten av hennes nordiska kollegor skulle ge inte bara sina högerarmar utan till och med sina kompletta Joni Mitchell-, Nico och (hemliga) Sade-samlingar för.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
