Om den smart dansanta rocken på solid elektronisk bottenplatta, stundtals med urflippade saxofoner, luftiga gitarrer eller Morricone-trumpeter, känns en aning 90-tal så må det vara förlåtet. Dieter Schöön, som tidigare trummat med Silverbullit under namn lättare att spåra i folkbokföringen, är ju inte direkt någon tonåring.
Men hans röst är fylld av en Bowie-självsäker attityd som vi inte hört av i Sverige sedan Karl Kanga, och hans smarta stadiga låtar gör LaBlaza till en mycket trevlig bekantskap.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
