Att Oscar Simonsson och Magnus Zingmarks Koop är en internationell succé med envist hyllande från Gilles Peterson, spelningar på Blue Note i Tokyo och oräkneliga remix-jobb är inte konstigt alls. Deras sätt att förhålla sig till jazz låter fortfarande spirande nykärt, även när de som nu adderar blåsare och driver upp tempot.
Bopen har fått ta ett litet steg tillbaka till förmån för ökade inslag av Karibien och välorkestrerad storslagen swing. De vilda trummorna i suggestiva Forces… darling passar Earl Zinger som handen i handsken, medan Koop Island Blues är en smäktande dragspelsblues med öststatskänsla och sång av Ane Brun, som är överallt i år.
Alla vokalister bleknar dock intill Yukini Nagano. Vi som blev upp över öronen förälskade i hennes sensationella röst på Waltz for Koop för fyra år sen, kan glädjas åt att hennes mognad bara fördjupat den sensuella kraft hon besitter. Det enda vi muttrar en aning över är att hon bara sjunger på tre låtar.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
