Gissningsvis kommer den här att locka fler lyssnare än Television Personalities haft på 30 år, tack vare MGMT och deras hyllning till Dan Treacy. Och gissningsvis kommer en del noviser lika snabbt förkasta bandet med relevanta argument om vimsighet, infantiliteter, insprängda random-citat från Fly Me to the Moon och rentav direkt klantighet.
Vi som redan accepterat alla de delarna av Dan Treacys uttryck, och rentav älskar dem, gläds desto mer. Särskilt som A Memory Is Better Than Nothing dessutom rymmer flera sånger som där han samlar sig till relativt konventionell och alldeles delikat indiepop, som i She’s My Yoko. Pressmaterialets fokus på fängelsedomar, överdoser och nära förestående ond bråd död däremot är direkt osmakligt, hur adekvat det än må vara.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
