Anonyma återvänder Civil Polis med ett andra album och ambitionerna att vara tio gånger bättre än på debuten. Det innebär extra allt i utlevelse, ljudvägg, elektroniska effekter, drastiska formuleringar och spretiga genreblandningar, som när titelspåret – som är ett av albumets bästa stunder – oblygt bygger elektroniskt mangel på madchesterrytmer men också hittar utrymme för ett traditionellt gitarrsolo.
Med hårt utspottade textrader påminner den manierade leadsången om när Stry Terrarie är som mest sammanbiten, eller i det techrockiga manifestet Det var jag om en yngre Thåström. I Skärvorna är röstens målbild kanske snarare Olle Ljungström, och sådan variation är som gjord för att upprätthålla de hemliga identiteterna men bidrar också till att det blir lite anonymt.
Egentligen rör det sig på Våldsvågen musikaliskt om rätt banal punk i grunden, men i stökig elektropopdräkt som blir dansbar i låtar som Ett litet trick och som ständigt har oändligt friutrymme för infall och oljud. Clown är en AutoTune-ballad som blixtsnabbt klipper in fragment av drum’n’bass och crustpunk för maximal effekt, medan Gränsen med barnröster och gospelansats är en Fatboy Slim-ripoff som borde landa perfekt ett år när vi åter förväntas uppskatta 90-talsfenomen som Moby.
En lång avslutande poetisk Vinterskymning faller helt utanför den dittills ganska strängt hållna spontanitets- och noiseramen, och när Leo Leone återvänder till Civil Polis är det i en märkligt gitarrflummig (!) Sveriges undantag. Men värre är att de återkommande elektropopmellanspåren som Clown och Min bubbla vandrar håglöst i elektropop och meningslösa men utstuderat elektroniska ljudeffekter. När texternas samhällsbetraktelser till det är ungefär lika djupa som en ordinär Alex Schulman-krönika blir det… lite trist.
Just ”trist” är kanske ett värre öde än döden för ett band som bygger hela sin identitet på att vara oförutsägbara anarkistiska omvälvare, och måhända är ett ljummet recensionsomdöme värre än en sågning. Men Våldsvågen är okej i delar och ointressant i andra delar, och då måste det ändå landa så.
