Under en stund i mitten av 80-talet var Memento Mori ett av landets allra bästa band. Med mullrande pukor, smattrande slagverk, svepande synthsjok och över alltihopa Tom Holmlunds maniska påståenden om att detta skulle vara paradiset var de ett av mycket få band som kunde utmana Brända Barn om postpunk-kronan. Live var de en omtumlande och utmattande upplevelse, och två mäktiga album (och några mindre mäktiga post scriptum-utgåvor) hann de med innan de tappade farten och fingertoppskänslan och så småningom splittrades 1990.
Med den här samlingen låtar från bandets hela existens påminns vi inte bara om storheten i låtar som Nu vaknar tusen själar och Detta är paradiset, vi får också anledning att omvärdera den rådande uppfattningen om vilket band som är Eskilstunas verkliga stolthet.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
