Det är orättvist att han inte tagit plats på gubbsoul-tronen. Och bra. I den där rättvisa världen hade Jackie Leven knuffat undan en hel drös breda Van Morrison-arslen för att rättmätigt göra anspråk på den anglosaxiska jazzinfluerade gubbsoul-tronen.
Å andra sidan hade han i så fall förmodligen inte fortsatt skriva så här ljuvliga och i sanning själfyllda vardagsbetraktelser, i en halsbrytande mix av mördarhistorier, föräldrauppgörelser och nästan Torsson-lika hamburgerrestaurangkonversationer, och han hade definitivt inte jobbat med dunkla absinth-strulputtar som Johnny Dowd. Lika bra att vi stannar i vår orättvisa värld.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
