Magnus Carlson är och förblir en crooner, vare sig han sjunger på engelska i Weeping Willows eller på svenska för att fördriva tiden medan hans band har paus. Så hur går det när han bestämmer sig för att spela in en modern rockplatta?
Ambitionen har enligt Magnus Carlson varit att bygga vidare på Smiths och Clash, men samtidigt vara aktuell. För att åstadkomma det har han samlat en namnkunnig skara musiker. Henryk Lipp har producerat, och delar av Soundtrack of Our Lives kan höras tillsammans med Thåström, Håkan Hellström och – utropstecken, utropstecken – Mick Jones.
Men resultatet av Magnus ansträngningar leder paradoxalt nog tankarna åt ett helt annat håll. Utan att ha det för avsikt lyckas han nämligen uppdatera en svensk genre som inte haft särskilt många aspiranter de senaste 30 åren. Med Allt är bara du du du återupplivar Magnus Carlson det sena 60- och tidiga 70-talets känslomässiga svensktoppsschlager, vars främsta vokalister var Per Myrberg och Jan Malmsjö. Sentimentala Repig 7″ singel har samma vardagsbetraktande sentimentalitet som dessa herrars främsta nummer, och en småstadsbetraktelse som Sagoland leder omedelbart tankarna till Gunnar Wiklunds Nu tändas åter ljusen.
Nu skiner solen på oss är en utmärkt förberedelse för en vårpromenad på Riddarholmen hand i hand med din älskade. Om Magnus slagit sig ner vid flygeln i Grand Hotels Cadierbar när ni slinker in för en Dry Martini kommer våren att kännas fulländad just där och då.
Magnus Carlson är född i fel årtionde. Han har knappast gjort sig känd som de små gesternas man, och precis som i Weeping Willows tar han oftast i från tårna. Nu är det ju så att tårdrypande känslourladdningar på svenska liksom på Gunnar Wiklunds tid känns mer banala än liknande sånger på engelska, och Aftonbladets recensenter kommer bara undantagsvis att röras till tårar av Magnus Carlson solo. Men tänk om Svensktoppen åter kunde domineras av innerliga molltoner som Vacker främling eller Du är så rädd. Då skulle plötsligt Kent Finell leda ett program som intresserade fler än Bingolottopubliken.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
