Det är omöjligt för Mårten Sahlin att vinna, och lika omöjligt att förlora. Den radda gamla hits han gjort raka översättningar av (”traskar sakta över våt sand, till den bänk där dina kläder blev stulna”, till exempel) har väldigt många människor väldigt djupa relationer till, och det innebär att hans rejäla versioner omöjligt kan få egna liv trots gedigna folkrockframföranden och trots en robust röst rätt nära Pugh Rogefeldts.
Å andra sidan har de standards av The Smiths, Tom Waits, Steve Earle och Dylan en så bred igenkänningsfaktor att de kommer att vara formidabla succéer på 50-årsfester, företagskickoffer och pubaftnar, och Mårten Sahlins lagom jublande ”Fredag jag är kär” kommer att vara soundtracket till mången AW runtom i landet.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
