Way Out West according to musikredaktionen

Med inarbetade hjältar för alla generationer, från The Damned via Morrissey och The Libertines till The Last Shadow Puppets och Sleaford Mods, är Way Out West 2016 redan en bekväm succé för hela indiesläkten.

Men den som söker de omvälvande musikaliska upplevelserna konstaterar att hypen för Moon City Boys och deras ädelt skinande DIY-punk i högsta grad är befogad. De gör en Stay Out West-spelning på Nefertiti på torsdagen, och på samma scen spelar det det återaktiverade Pascal ett dygn senare. Om de fortsätter glöda som på den lilla tjuvstartsspelning jag hade förmånen att uppleva på Gotland för ett år sedan är de ledigt en av festivalens höjdpunkter.

Med en magnifik återutgåva av Warm Leatherette härom månaden blev Grace Jones åter i ropet, men faktum är att hon aldrig förlorat något av den urkraft hennes eleganta postpunkdisco från tidigt 80-tal besitter. För några år sedan bevittnade jag hur hon fullständigt tog över hela den London-festival dit hon bokats som pikant nostalgiakt, och chansen är stor att hon gör samma sak på Flamingoscenen på fredag. Men att drömma om att hon ger oss sin Ian Curtis-tolkning i She's Lost Control är nog att hoppas för mycket. 

Del av större artikel med flera skribenter, ursprungligen publicerad i Nöjesguiden augusti 2016

Av Patrik Forshage

Krönika Live