Nick Lowe - Indoor Safari

Yep Roc/Border

BETYG 4 av 6

Under nittonhundratalets sista år hittade Nick Lowe en ny roll. Med början på albumet The Impossible Bird 1995 förvandlades han till en allvarsam värdigt åldrande countrysoulsångare, som med ödesmättade ballader om att lämnas knep hjärtan och lockade till vemodiga tårar. Det var en roll som han utvecklade till perfektion på Dig My Mood, Convincer och At My Age, och den glada finurliga och stundtals berusade pubrockgemäng han hade varit innan - med den äran, det ska sägas - förpassades till historien. Trodde vi.

Men så gav han sig ut på den långa turnéer med habila Los Straitjackets, och de är inte sällskapet som trivs i nedtonat vemod. Redan som inledning får vi en ljudlig partyskildring, och så fortsätter det med rockabilly, texmex och ursprungsrock'n'roll anpassad för att underhålla på amerikanska barer och engelska pubar. 75 år gammal är Nick Lowe tillbaka där han började och låter som under solokarriärens 20 första år (ibland låter det rent av som Rockpile). Som för att sätta musiken i sin tidstypiska före-beatlemania-kontext citerar han The Beatles Please Please Me i Jet Pack Boomerang, som för att sätta skivan i sitt musikaliska sammanhang,

Egentligen skulle det nog inte ens blivit ett album. Nio av tolv låtar spelades in i förbifarten under turnéerna, för att kunna säljas som små souvernirvinyler på merchbordet. Visserligen har någon av låtarna omarbetats sedan dess - Trombone till exempel har befriats helt från instrumentet som gav låten sin titel - men fortfarande är de brukslåtar som sannolikt inte kommer att att finnas med i några Nick Lowe-sammanfattningar framöver. Möjligen med undantag för Tokyo Bay - på singel redan för sex år sedan - som fortfarande en höjdpunkt.

Skulle Nick Lowe framöver ändå bestämma sig för sig att skala av igen så finns här en utmärkt utgångspunkt i smäktande Different Kind of Blue, men den sortens uttryck stannar där. Det här är Nick Underhållaren, inte Nick Övertygaren, och det innebär att Indoor Safari är en underhållande bagatell och inget mer.