New Order: Finns de?

(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden oktober 2008)

När New Orders fem första album nu släpps som lyxiga återutgåvor är det bara början på en offensiv som nästan får oss att tappa intresset för all things Joy Division. Vi ringde upp båda bandens trummis för att få veta mer.

Stephen Morris, känns det bra att flytta fokus från Joy Division?

- Ja, det är dags för det nu. Det känns nästan som att leva sitt liv i repris, först några år av Joy Division och sedan rätt in i New Order igen. På ett sätt är det nästan en livskris att hålla på att gräva så i det förflutna.

För att inte tala om att se sig själv gestaltad på vita duken, kan jag tänka. Först i 24 Hour Party People och sedan i Control.

- Det känns weird, tycker du inte? Bara döda får sina liv på film. Men det är bara underhållning, och de hade kunnat skildra mig mycket värre.

Nu släpps New Orders fem första album som lyxåterutgåvor, med varje epoks singlar tillagda. Förr var ni ganska strikta med att inte ha med singlarna på era album. 

- Det var ett svårt val, och risken finns att puritaner blir arga. Men vi bestämde att lämna albumen ifred och bara ha bonusmaterial på tillhörande bonusskivor. Och så lyssnade vi igen allt inspelat material, varenda ton. Men det blev så trist med fem versioner av The Perfect Kiss, faktiskt helt olyssningbart, så vi sket i det och kompletterade med sånt vi var stolta över istället. Räkna med att få tillgång till även de där versionerna någon gång i framtiden, den som vill. Nästa projekt är alla singlar remastrade och med bonusar, och på vår nya websida lägger vi också upp unikt material, både ljud och bild. Till dess får puritanerna nöja sig med sånt som att de tre försvunna minuterna av Shellshock nu är återfunna. För att inte tala om att vi upptäckt att Movement varit spegelvänd, allt i högra kanalen skulle varit i vänstra och tvärtom. Det kanske skapar någon form av samlarobjekt för den som bryr sig om sånt.

Sägen säger att när New Order tog sina allra första trevande steg prövade alla i bandet att sjunga. Du också?

- Usch ja. Jag har faktiskt just lyssnat på inspelningar från det, och det är inte bra. Jag bara hojtar lite dovt. Våra Western Works-demos kanske landar på någon återutgåva någon gång, vi får se. En massa videoinspelningar, bland annat från några av våra första spelningar, skulle vi vilja få upp på nya hemsidan.

När de andra gjorde allstarprojekt vid sidan om startade du och Gillian Gilbert projektet The Other Two. Det är fortfarande ett av världens bästa bandnamn. Återutger ni det också?

- Tack! Jag har faktiskt funderat på det, kanske att sätta ihop båda albumen till en utgåva, och slänga in lite outgivet material också.

Hur mår Gillian, förresten? Ni är ju gifta sedan länge.

- Tack bra. Vi håller faktiskt på att skriva lite nya låtar ihop, bara för att det är kul. Det är en bra anledning, men det gör å andra sidan att det tar lång tid att få ihop något.

Existerar New Order överhuvudtaget idag?

- Bra fråga. Vi jobbar ju med de här återutgåvorna, så på ett sätt finns vi, och vi har kvar några låtar från inspelningen av senaste albumet som vi gärna skulle vilja göra klart.

Men Peter Hook är inte inblandad alls längre, har jag förstått.

- Det har jag också förstått, genom att läsa om det i tidningen. Men man ska aldrig säga aldrig. Det ser så fånigt ut om man gör comeback efter att ha uttalat sig för tvärsäkert att det aldrig kommer att ske. Då är det bättre att bara fortsätta existera, know what I mean, och kanske göra något nytt en dag.

Ni har ju på ett osannolikt sätt återuppstått åtminstone två gånger förut, både direkt efter Ian Curtis död och sedan efter fyra års paus 1998.

- Precis. Det är det jag menar. Man vet aldrig.