Mountain Man: Behöver inte prata med varandra
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden juni 2010)
I veckan besöker den unga trion Mountain Man både Stockholm och Göteborg för att värma oss med sina sånger och sina tre distinkta stämmor som fungerar så utsökt tillsammans. Nöjesguiden, som delat ut högsta betyg till deras debutalbum Made the Harbor, peppade med dem under uppladdningen hemma i Vermont.
Från början var de ingen trio. Alex Sauser-Monnig och Amelia Randall Meath lärde känna varandra på campus i Vermont och började sjunga tillsammans. När de kom i kontakt med Molly Erin Sarle var det långtifrån kärlek vid första ögon- och öronkasten. Men en sak stod klar omedelbart.
- Vi visste att vi var tvungna att sjunga tillsammans, konstaterar Molly medan Alex och Amelia fnissar förtjust. Om det var det aldrig någon tvekan.
Och sjöng gjorde de, med en sådan gemensam klarhet och skönhet som First Aid Kit fått oss att tro att man måste ha vuxit upp tillsammans för att nå till. Men de sjöng inte de gamla traditionella folkvisor som den som lyssnat på Mountain Mans debutalbum föreställer sig.
- Vi försökte sjunga Cyndi Lauper tillsammans, förklarar Amelia. Vi hade den här idén om att göra ett av hennes album från början till slut. Men det sprack. Molly var aldrig särskilt förtjust i Cyndi Lauper, när allt kommer omkring.
Med sången växte också relationen.
- Vi lärde oss att hänga och umgås på det sättet, konstaterar Amelia, och Molly instämmer.
- Det finns en stark intimitet i att sjunga tillsammans, och på ett sätt blir det en mycket mera intuitiv kommunikation än genom att prata.
En vinyl-tiotummare på etiketten Underwater Peoples, som är erkända för att ha örat mot marken och en utsökt fingertoppskänsla, räckte för att snacket skulle vara igång. Efter deras spelning på branschfesten South By Southwest föll recensent efter recensent pladask för deras tre stämmor, var och en mycket distinkt och tillsammans den mest utsökta kombination. Men hur förbereder man sig för den sortens plötslig uppmärksamhet?
- Det går inte att förbereda sig på sådant, funderar Molly. Det är otroligt spännande, men eftersom det är så oförutsägbart är det lite läskigt också. Jag vet faktiskt inte riktigt hur det gick till när folk plötsligt började skriva och prata om oss.
Amelia och Alex instämmer.
- Än så länge har vi inte haft tid att reflektera särskilt mycket alls.
- Det har varit en galen resa. Man har ingen aning om vart den tar oss.
Ingen aning alls? Vad skulle ni önska av framtiden?
- Att skriva fler sånger, menar Alex. På albumet använde vi dem vi hade skrivit, dittills. Det är inte som att vi valde och fick en mellan en massa låtar över direkt.
- Att gå ut college, till att börja med. Jag har tre terminer kvar. Men jag tar nog studieuppehåll nästa termin, för att kunna turnera.
Molly suckar och bollar över frågan till Amelia, som förstås har svaret klart.
- Att äntligen få göra den där covern av ett Cyndi Lauper-album.