Dean Wareham - That’s the Price of Loving Me

Carpark/Border

BETYG: 4 av 6

På sitt femte studialbum helt i eget namn knyter Dean Wareham ihop säcken. Han har anlitat Kramer som producent, för första gången sedan Kramer hade sin hand hela Galaxie 500:s existens. Precis som alltid arbetar han tillsammans med sin hustru och sedvanliga duopartner Britta Phillips, i den spröda och bedövande vackra valsen We're Not Finished Yet som är en kärleksförklaring till hans 1968 Gibson ES-335. Han gör som så ofta förut en cover med koppling till The Velvet Underground, i en tolkning av Nicos Reich Der Träume som varm gitarrvals med en drömsk flöjtton från synthen och ett överstyrt men stämningsfullt gitarrsolo. Om samarbetet med Sonic Boom på förra årets julskiva åtminstone i stunder var något av ett avsteg både stilmässigt och ljudmässigt så är Dean Wareham med andra ord nu tillbaka på välkänd mark för att fortsätta sitt grävande där han står. 

Som återkommande Dean Wareham-lyssnare sedan snart 40 år (!) känner man igen sig, och kan precis som Dean Wareham själv ägna koncentrationen på nyanserna och förädlingen. Den märks i hur hans sparsmakat ekande sologitarr intill stråkar hittat sin egen väg från Pale Blue Eyes-rötterna, till exempel på albumets andra cover Dear Betty Baby, ursprungligen av Mayo Thompson. Det märks hur Dean Wareham sänkt både tonhöjd och ljudvolym något snäpp i sin sång, vilket förstärker de drömska kvaliteterna till exempel i lågmälda The Mystery Guest och varmt trösterika New World Julie. Det är tydligt när han vid något tillfälle bygger större arrangemang och mer dramatiska arrangemang som i Yesterday's Hero, eller spela ett mer extrovert gitarrsolo över Kramers i sammanhanget udda synthar i titelspåret.

Dean Wareham fortsätter finkalibriga och putsa sitt uttryck, och följden blir en ständig kontinuerlig liten kvalitetshöjning över tid. Det räcker mer än väl för att väcka den inneboende komplettisten som verkligen måste ha varenda inspelning han gjort hos den här skribenten, och hos fler jag känner.

Av Patrik Forshage

31 mars 2025

Skivrecension