Cosmic Overdose & Kai Martin & Stick! Mariahissen 17 april 1981.

(Ursprungligen publicerad i ZÄPO maj 1981)

Mariahissen. Stans brajställe. Publiken är allt från proggare/punks via 60-talsfreaks till discodockor. Två Göteborgsband har kommit till stan. Vad kan det bli förutom succé?

Cosmic inleder starkt med en gammal favorit, Tanten från första LP:n. Det tar ett par låtar för publiken att komma igång, men sen är den konstant med på noterna. Terminalkapten Gasleben, synth, med sina "danser" är ett nöje att se. Gitarristen Danne Söderqvists ansikte ser urgröpt ut i det blå ljuset. Jimmy Cyklon står med ryggen mot publiken vid sin orgel i sin Dr Jekyll Mr Hyde-rock. Även hans ihopkrupna gestalt ser ut att komma från den filmen. 

När publiken efter ett ganska kort uppträdande med främst låtar från nya LP:n och engelska MP:n vill ha Köttbulleboy som extranummer ser Cosmic väldigt generade ut. Det är nämligen Jimmy Cyklon som spelar gitarr och sjunger i den, och det var så länge sedan de gjorde den senast, så han har glömt bort den. Cosmic försöker då blidka publiken genom att spela två andra extranummer, bland annat Moderna dadaister. Detta nidingsdåd lönar sig dock inte, utan när publiken fortsätter att vråla Köttbulleboy finner Danne ingen annan råd än att visa Jimmy hur man spelar den. Det låter förjävligt, men vad gör det?

Det tar lång tid innan Kai Martin med anhang får upp sina prylar på scenen. När de äntligen kör igång har publikens ben hunnit stelna till igen. Denna tillfälliga stelhet skakar dock Stick! snabbt bort. 

De kör mest låtar från LP:n, men även de båda nya singellåtarna. Saxofonisten Gomer Explensch borde väl få förutom gage också städlön och OB-tillägg efter de dammsugningar som scenen utsattes för av hans sax. 

Som extranummer en låt jag inte kommer ihåg, Jag dansar inte samt Man ska vara som ett vilddjur i år för andra gången.  Det är över lika snabbt som man hade önskat att det hade börjat. 

Det går inte att komma ifrån... Kvällens höjdpunkt var Cosmic...