
Andreas Tilliander & Goran Kajfeš - In Cmin
Kontra-Musik
BETYG: 5 av 6
Två sedan årtionden mästare inom sina respektive genres har sammanstrålat för ett ambitiöst gemensamt verk inspirerat såväl av deras olika musikaliska vägar som av Terry Rilets In C, och i det samarbetet åstadkommer de något mycket större och viktigare än bara summan av dessa tre centrala beståndsdelar.
Tilliander och Goran Kajfeš först började prata om ett samarbete i samband med att de mottog varsin grammis för tjugo år sedan - Twozerozerofive - och under åren har de då och då spelat live tillsammans. Det är lätt att förstå vad de ser hos varandra. Ingen av dem tillhör kretsen som behöver låta högt eller effektfullt för att vinna vår uppmärksamhet, tvärtom har båda för länge sedan förstått att bästa sättet att få någon att på riktigt lystra är att viska väsentligheterna i det omgivande ständiga larmet. Det tillämpar de konsekvent här, och det innebär att in Cmin inte låter sig smälta in i omgivningen för att påverka det undermedvetna. Även om man initialt kanske frestas att använda ord som "ambient" för att beskriva musiken upptäcker man snart att fastnat med spetsade öron i Tillianders och Kajfeš ambitiösa och eleganta improvisationer.
Andreas Tilliander har inga behov av att visa upp snygga trick för att visa sin klass utan bygger subtil elektronisk rymd och betryggande dova rytmer som är musikens hjärtslag och förankring. På samma sätt avstår Goran Kajfes från åthävor till förmån för en oantastlig och mjukt melodisk ansats på trumpet (och i Montes Caucasus på sin fars nedärvda tvärflöjt).
Två spår refererar visserligen till månar, Montes Caucasus till jordens måne och Moon of Eris till dvärgplaneten Eris måne Dysnomia, men liksom resten av skivan strävar de inte ut i rymden utan är är jordnära och trygga där de är. Det är inte så mycket kosmiska stämningar som varmt nocturnal musik, för den där klara sommarnatten när man njuter av att andas in doften av dagg och klarögt tittar stjärnhimlen.
Andreas Tilliander & Goran Kajfeš kräver din intensiva uppmärksamhet, och belönar dig lika intensivt för den uppmärksamheten. Vackrare än så här blir det inte.
Av Patrik Forshage
7 april 2025
Skivrecension