Guided By Voices - Earthquake Glue

Matador/Playground
BETYG 4/6

(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden augusti 2003)

Egentligen är förstås låttitlar som My Son, My Secretary and My Country och The Best of Jill Hives tillräckliga köpargument. Så ska sånger heta. Å andra sidan heter andra låtar överdrivet underfundiga saker som Of Mites and Men, så låttitlar var knappast skälet till att The Strokes begärde att få spela tillsammans med just Guided By Voices på sin nyårskonsert på Apollo i Harlem.

Det berodde enbart på att Guided By Voices under snart 20 år och på skiva efter skiva fortsatt att vara nyskapande, spännande och utmanande. Som Guided By Voices har Robert Pollard fortsatt att vända pop, collegerock och lo-fi ut och in, med ett egensinne som är svåröverträffat. Aldrig har hans inspiration och kvaliteter svikit, och Earthquake Glue är inget undantag. Här blandar han storslagna episka verk, om än enkelt inspelade, med enkla akustiska sånger, utan att någonsin tappa kompassriktningen mot pur psykedelisk pop.

Mer eller mindre uppenbart hyllar Robert Pollard brittiska excentriker som Robyn Hitchcock, Syd Barrett naturligtvis, John Entwistle i Beat Your Wings och den självutnämnt pseudoprogressiva Secret Star, och Paul Wellers Jam-katalog i Useless Inventions, men han gör det hela tiden med fantasi, integritet och en svårslagen melodikänsla. Andra artister vågar inte drömma om att i slutet av sin karriär kunna samla ihop en greatest hits-samling som är så här stark, men för Guided By Voices är femton låtar av den här klassen bara ytterligare en dag på jobbet.

Så varför ska du skaffa just den här skivan, och inte någon av Guided By Voices alla tidigare? Inga skäl alls - du behöver nog allihop, förr eller senare.