Ett geni. Inget mindre än ett geni. Med en omättlig röv, tydligen.
Hur var ditt 2025?
– Ytterligare ett varv runt solen medan vi lär oss att vi ingenting vet och ändå måste arbeta flitigt med det vi har.
Vilket är ditt favoritalbum från i år?
– Jag köpte skivan Do You Wanna Have a Skeleton Dream av Big Blood för ett par år sedan, och jag har uppskattat den ända sedan första gången vi slängde på den på skivspelaren. Men på senare tid har den börjat tränga ännu djupare in i mig. Det är en skiva gjord av en familj på tre personer, bland dem en tonårsdotter som tydligen tar sig an en del av låtskrivandet och sången med imponerande självklarhet. Som en musikskapare besatt av samarbeten tänder sådan generationsöverskridande briljans en kraftfull eld under min omättliga röv. Den ger ett ljus för både nutiden och framtiden. Och den är en fröjd att försjunka i.
Vad ser du fram emot under 2026?
– Vi har några nya Bonnie Billy-inspelningar på väg ut. Och fler spelningar. Under de senaste åren har våra liveupplevelser blivit mer intensiva, och det som händer på scen har blivit mer invecklat. Jag har anmält mig till en veckolång sångworkshop i nordvästra USA under senvåren och vi rekryterar också ett helt rum av deltagare för att skriva en enda stor sång tidigt i vår, i Pyrenéerna. Vi lever och ofta frodas, och är skyldiga våra goda stunder åtminstone delvis till den ständiga globala balansen/obalansen. Vi ser fram emot att vara tacksamma över att leva väl, och att erbjuda vad vi kan, när vi kan, till dem som överlever med brutal otur. Inte genom att peka finger, utan genom att höja nävar och sträcka ut våra armar.
