Det finns koncept, och så finns det koncept. Det unga NYC-paret Brian Oblivion och Madeline Follins har hittat ett av de mest obegripliga. Deras girlgrouppop är exemplarisk i genomförande, i melodistyrka och i stort ekande 60-talssound, om än väl tydlig med sina förebilder ibland, och skulle vara anmärkningsvärd enbart av det skälet. Men de adderar en annan dimension genom att i här och där klippa in tal av massmördande kultledare som Jim Jones och Charles Manson. Det skapar förstås rubriker, men bidrar på intet sätt till musikens kvalitet.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
