Stiko Per Larssons namn väcker minnet av den långa musikvandring han gjorde genom Sverige i skarven mellan 00- och 10-tal, med hjälp av ett stort bolag och ett jävlaranamma som borde gett ett större genombrott. Det uteblev, men det är glädjande att se hur Stiko jobbat sig till en trogen publik — turnélistan för 2026 är lång och minst sagt mångskiftande.
Mångskiftande kan man däremot inte kalla musiken på 9. Den rör sig i väldigt trygga svenska mjukrockmarker med den akustiska gitarren som fundament. De namnkunniga musikerna som medverkar träder inte fram särskilt tydligt eftersom produktionen signerad Carl Ekerstam är ljudmässigt mycket fin men lite slätstruken.
Men Stiko Per Larsson har en underbar röst och hans texter är väldigt bra. De är varken övertydliga eller diffust poetiska utan landar precis rätt i ton och innehåll. Oavsett om han sjunger politiskt om ett trasigt Sverige som kastar ut människor som om de vore en gammal värdelös tjock-tv i Jag vet att det är över, eller om ett förhållande som glider isär i Någonting är off tål orden både närlyssning och närläsning.
Texternas kvalitet och det tydliga valet att inte 20-talsanpassa soundet med inslag som ändå inte hade klätt en traditionalist som Stiko Per Larsson gör 9 till ett lyckat album.
