Radie Peat – No Human Tongue Can Tell

Radie Peat – No Human Tongue Can Tell

17 november 2026
6 av 6 i betyg
Rough Trade/Playground

”Män är djur, tycker inte du det?” Jo, det tycker jag. Eller förresten, lägg till ett stort O framför ordet djur så kommer du ännu närmare sanningen. De män som Radie Peat sjunger om i sin nio låtar långa svit om irländska kvinnoliv ljuger och bedrar, super och misshandlar, lustmördar – och just i det fallet hängs som straff. Annars får de oftast en kvinnas kärlek som belöning, hur svinaktigt de än beter sig, som i Radie Peats och John Francis Flynns enastående sång Still I Love Him.

Herre min irländsk-katolska skapare som hon sjunger, Radie Peat. Shirley Collins kan vid 91 års ålder äntligen få vila sig nu när en värdig efterträdare har klivit upp på scenen, redo att förvalta den rika folktraditionen från Irland och Storbritannien. Peat är för all del inte någon nykomling, hon har många år bakom sig som sångerska i Dublinbandet Lankum, och alla som vet något om folkmusik har sedan länge förstått att hon är en av Irlands absolut bästa sångerskor.

Men solodebuten No Human Tongue Can Tell fångar hennes särart starkare än tidigare, med röstens blandning av kristallklar intonation, hett brännande grovkornighet och underskön irländsk accent. Det är en röst fri från all skir sprödhet och bräcklighet, tvärtom urstark och så självklar att du omedelbart öppnar dig för den. Efter en genomspelning av skivan känns det helt ofattbart att Radie Peats röst fram tills alldeles nyss var en ny bekantskap för dig – den är lika fundamental som vatten och vind, tidens gång, livet och döden.

Precis lika självklar är musiken med sin blandning av klassiska folksånger som Hares on the Mountain och Willow Garden och egna bearbetningar som häpnadsväckande nog är minst lika starka. Med en avskalad palett av plockad elgitarr, orgel med handdriven bälg, Wurlitzer, viola, fiol, elektronik och trummor när det behövs, skapas ett mörker som är precis så kompakt som det anstår de ofta fruktansvärda historierna på No Human Tongue Can Tell.

Låtarna har ett mycket lågt tempo och tillåts veckla ut sig över lång tid, och avslutande Cailín Deas om en kvinnas färd från alehuset via polishuset till bårhuset är nästan 13 minuter lång. Så måste det vara, den här enastående musiken får inte hasta förbi som klippen i ditt enfaldiga flöde, utan förtjänar all din tid och uppmärksamhet.

Från de unga flickorna som lockas och luras och ibland alltså även mördas av unga män, till vuxna kvinnor som lider under alkoholiserade gruvarbetares spott och spe och slag, och den irländska öns bistra verklighet – det är verkligen en mörk spegel Radie Peat håller upp framför oss män på årets bästa folkalbum och årets bästa album alla kategorier.

Johannes Vidén

Skribent

Högst betyg i recensioner

  1. 1.

    17 augusti 2016

    6 av 6 i betyg
    Toni Holgersson – Nordic Noir
  2. 2.

    1 juli 2019

    6 av 6 i betyg
    Black Midi – Schlagenheim
  3. 3.

    17 januari 2012

    6 av 6 i betyg
    First Aid Kit – The Lion’s Roar
  4. 4.
  5. 5.

Senaste från recensioner

  1. 1.

    16 november 2026

    3 av 6 i betyg
    U2 – Carnaval De Luz
  2. 2.

    16 november 2026

    2 av 6 i betyg
    Wavves – Cherry Soda
  3. 3.

    15 november 2026

    4 av 6 i betyg
    Jimi Tenor – Wormhole Mystic
  4. 4.
  5. 5.