Är man fast på powerpop behöver man regelbundna fixar, och den här hösten står Nathan Williams beredd med en rejäl Wavves-dos. Men trots att han flörtar ohejdat med referenser till Beach Boys (We Get Around) och Kinks (Cherry Soda ihop med albumomslagets produktplacering) blir det inte riktigt rätt ändå.
Han tar i för hårt och fokuserar mycket mer på power än på pop, och då finns det inte utrymme för finesser och nyanser i ändå effektiva låtar som de nämnda och Layover in Dublin. När han till slut ändå skruvar ner förstärkarna från 11-strecket i Litterbug fattas å andra sidan popen och melodin.
Powerpop utan finesser blir bara hårda riff hur man än försöker, och sånt har vi ju redan mer än tillräckligt av från emoscenen och band som Weezer.