Antalet band som gjort avstamp i sin kärlek till The Velvet Underground är fler än det ens går att överblicka, men det är vart det tar vägen därifrån som betyder något. Efter två tidigare EP:er har Manchesters hyperhypade Westside Cowboy fortfarande inte helt lämnat det avstampet, men de söker sig också vidare och utåt.
Enligt principen att ”As good as it feels, nothing good comes out of comfort”, så som det uttrycks i den sorgset sparsmakade Take My Leaving As I Love You, tar bandets debutalbum dem i en mängd spretande riktningar. Så många att det faktiskt inte riktigt håller ihop, och för varje strålande The Dream Syndicate-suggestiva Kick Stones (The Boys) eller Strokes-kraftfulla Dobro – utan dobro, men med exemplariskt anti-solo à la Lou Reed – finns också mer typisk nordbrittisk indie i Well Done Kit, You Did It och trumtung groove i Pin Up Boys. Inget av det är dåligt, tvärtom faktiskt, men det är osammanhängande, och att det finns tre leadsångare i bandet bidrar till samma sak.
Att de med glimten i ögat kastar in mainstreamtextreferenser till Creedence och Dylan i Big Wheels framstår som en aning omoget, men både det och spretigheten förlåter man förstås gärna en så här smart debut. Nu återstår för Westside Cowboy att samla ihop sig, sortera bland sina impulser och hitta sitt uttryck.
