Pukmullret manar fram minnen av tiden innan goth kallades goth, och de stora svepande vintagesyntharna bidrar ännu mer till att placera Baltimorebandet Celebrations återkomst i det tidiga 1980-talets Storbritannien.
Stundom tonar de ned sådana tendenser, och även om popigare nostalgistunder som Tomorrow’s Here Today (visst menar de egentligen ”Igår är här idag”) är lättare att svälja låter så är å andra sidan någon bluesrockigare Janis Joplin-variant riktigt illa. Don’t Stop Dreaming sjunger Katrina Ford till tramporgel och ukulele, och förstås obligatoriska golvpukor, på skivans avslutande och bästa spår, men hur mycket hon än önskar det har hon fortfarande varken röst eller karisma nog för att få ställa sig intill förebilder som Siouxsie, Pauline Murray eller Poly Styrene.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
