I War on Drugs musik har det tidigare funnits gott om finesser i en rad olika riktningar och genres, men ont om skärpa. På sitt tredje album får Adam Granduciel äntligen ihop det till en helhet. Psychedelian har fått stryka på foten till förmån för luftiga melodier med lika delar Waterboys-rymd och subtil Mark Knopfler-gitarr. Red Eyes är upptempodesperation som låter som om Bruce Springsteen skulle göra Suicide-covers (…eh, jo, jag vet), och Burnin’ är ett ännu vassare exempel på hur modern rock med tydliga rötter ska låta år 2014.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
