Kanske var det förrförra årets nu-har-vi-fan-ingen-inspiration-längre-coveralbum som fick dammluckorna att öppnas. För så här energiska, hungriga och exakta har vi inte hört Sahara Hotnights på många år.
Den musikaliska spretigheten balanseras av en koncentration som ger Sahara Hotnights en tidigare ohörd stringens i sitt uttryck, och Maria Anderssons auktoritet är oantastlig vare sig det drar mot powerpop, amerikansk radiorock – inklusive både stora stadiumgester och dramatiska powerballader – eller hårdare 70-talsglam som i strålande Oh’s och 781.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
