Slösar bort en sommar. Antikänsla. Samma panik. Kackerlacka. Underbara saker kommer hända oss. Låttitlarna hade kunnat vara rättframma eller ironiska kommentarer kring samhällssituationen relaterad till covid-19. Men det är de inte. Skivan råkar bara släppas under brinnande pandemi, och Karl Sundström råkar ha en röst som bättre än andra fångar en underliggande samhällelig dödsångest. I Din spegel påminner den faktiskt en aning om Mattias Alkbergs när den som är som mest angelägen – intensiv, lite gällt desperat, och synnerligen övertygande.
Men Terra har andra angelägenheter att göra musik om även på sitt andra album. Den attack som präglade debuten Terrarism finns kvar, och den melodisk popkänslan som gav nyansering har fördjupats ytterligare. Låtarna är helt enkelt två snäpp bättre till sin konstruktion, och flera av dem, inte minst nämnda Underbara saker kommer hända oss och Ingenting om dig, är omedelbara klassiker. Samma panik har en malande Kim Deal-bas och plötsliga gitarrattacker på ett sätt som inte skulle skämma självaste Pixies, och som sträcker sig långt bak i Karl Sundströms historik, ända till Ram Di Dam.
Här har det dessutom tillkommit en ny dimension av fördjupat tryck och mörker. Gitarrmanglet är tätare och kraftfullare, rytmen är forcerande och tung på pukor och mullrande bas, och de skira synthvävar Terra draperar över allt det mörka påminner om Brända Barn.
Om Terras debut var en strålande modern punkpopexplosion är Underbara saker ett postpunkmästerverk.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
