Men hur kan någon människa hålla reda på alla dessa konceptuellt identiska band, med en välskolad sångerska som r’n’b-wailar lagom kaxiga synthpopmelodier tillsammans med en eller två hipsterkillar med laptops? Under Way Out West-festivalen hann jag se säkert en fem-sex sådana klonkonstellationer bara från Sverige, varav åtminstone hälften var bättre än den här Glasgow-hypen, som räddar sig från lägre betyg bara genom att Lies faktiskt lite leder tankarna till både Tubeway Army och The Art of Noise.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
