Det lilla Göteborgsbolaget har skaffat en riktigt fin fjäder till sin växande hatt. Med Tore Bergers Måneminne har man knutit till sig en 88-årig kultfigur, en musiker, poet och konstnär som efter tiden i Gunder Hägg/Blå Tåget fortsatt att dikta på ett alldeles eget sätt. Han är sparsam med metaforer, oftast högst konkret om samhälle, människor, politik, kärlek, natur och tidens gång.
I Måneminne läser Tore Berger sina dikter över vackra kompositioner av den flera decennier yngre David Hultesjö, som har en bakgrund i Division of Laura Lee. Ljudlandskapen med avlägsna pianon, andra intressanta klaviaturer och syntar, gitarrer och lite träblås skapar en perfekt duk för Tore Berger att måla med sina strofer. Hans röst ligger nära öronen, djup och kraftfull trots hans ålder. Ibland kommer trummor och bas in för att styra rytm och tempo, och Tore Berger stramar då upp versmåttet och underordnar sig.
Måneminne är som en svensk kusin till Ed Askews The Final Painting som släpptes postumt tidigare i år. Tore Berger är tack och lov högst levande och har säkert ännu mer dikt och skapande i sig. Alla som är det minsta intresserade av poesi kommer att älska Måneminne, och om du ännu inte har ett poesiintresse är det hög tid att du slutar degradera din tillvaro och skaffar dig det. Tore Berger är en perfekt ingång till poesins pärleport – ta chansen och kom in.
