Efter det flummiga och murriga stickspår som var Mando Diaos förra album, ett avsiktligt finger i ansiktet på sitt dåvarande skivbolag, är de numera tillbaka i samma gamla svartvita 60-talsestetik som förr, med Jimi Hendrix-blinkningar och Salla och Masses MFSB-stråkar och -trumpeter som grädde på moset.
För ett band som är energiskt i vanliga fall blir det nästan maniskt när de fyllda av revanschlystnad samlar på sig den ena intensiva upptempohiten efter den andra, och Give Me Fire bör intas i små doser för att hindra utmattning.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
